Kölbyte

När vi köpte Rutiga Fröken så stod det klart att kölen och hela mekaniken runt upphängningen hade betydande rostangrepp. 

Jag som är lite förtjust i projekt funderade lite fram och tillbaka om olika lösningar. Mina svetskunskaper är ytterst begränsade medans min erfarenhet av laminering är rätt omfattande. sagt och gjort - beslut togs om att minst göra ett försök att göra ett nytt kölblad helt i glasfiber. 

Men först några ord om konstruktionen i stort. Guyline 95 har en fällköl som svänger runt en 60mm "kölbult" som är lagrad med ett bronslager som i sin tur sitter i en "kjol" i glasfiber. Kjolen är infälld med en liten fläns i skrovet och bultad med 14st M10 rostfria bultar och en hel del sikaflex.

Mekaniken för att fälla upp kölen i form av en rostfri hydrualcylinder sitter med ena änden i kjolen och andra änden i kölbladets framkant. När hydualcylindern som är enkelverkande trycks ut så fälls kölen bakåt upp längs undersidan av skrovet. 

Kölvikten är enligt grundspecen 1100 kg men eftersom Rutiga Fröken har en mast som är 1,5 m längre och följdaktligen mer segel så skruvades två "bulbhalvor" av bly fast på var sida av kölbladets nederkant. Kölen och kölbladet är i övrigt en stålkonstruktion som gjutits in i bly. Rutiga Frökens köl väger in på 1190kg vid kontrollmätning med krönt våg från seglarförbundet.

Med de grundvärdena började bygget av kölen. Efter en del tankeverksamhet hur den faktiskt skulle byggas så blev grundidéen att bygga kölbladet i två halvor som sedan limmas ihop. Längst ned bultas en ny blybulb som gjuts av bly från den gamla kölen. 

Två formhalvor byggs utifrån mallar som gjorts på den befintliga kölen. De byggs på enklaste sätt med plywood och masonit. Sedan påbörjas lamineringsarbetet. Lamineringsmetoden blir handuppläggning med riktad matta. mestadels triaxialmatta och biaxialmatta 600g/m2 men även rowing 600g/m2. Varje lager bygger knapp 0,5mm och kölbladet är 12 cm tjockt som tjockast. Det motsvarar med enkle matte ca 240 lager matta vilket både är kostsamt och tar lång tid. Prioritering blir att bygga ett ca 10mm tjockt noggrant "yttre" skal som sedan varvas med divinycell och glasfiber för att fylla resten av kölbladet. 

En ficka görs även i kölbladet för att hydrualcylindern skall få utrymme. 

De gamla bronsbussningarna är i bra skick och återanvänds.

Risker:

Att kölbladet blir för svajigt 

Inplastad fyllning av divinycell

Nya pluggen till bulben

Kölen och kjolen innan den monterades av

Kölupphängningen i kjolen

Nya kölbladet lamineras i två halvor med 6 st inplastade M12 kölbultar som skall hålla den nya blybulben. till största delen är halvorna laminerade med triaxiell, biaxiel  och rowing 600g/m2. Yttre lageret som är det som teoretiskt ger kölbladet den mesta styrkan och styvheten är minst 10mm tjockt laminat. Då jag inte vill bygga kölbladet ihåligt så är det sedan varvat med lager av divinycell och glasfiber för att till sist limmas ihop. Halvorna kommer i skarven att remsas med glasfiberremsa. 

Lägg märke till fickan i kölen för hydualcylindern.

Bulben

"Sen är det ju "bara" att gjuta en bulb..."

Att bara gjuta en bulb är nog rätt enkelt vid första spaningen men sen blir det rätt snabbt lite mer utmanande. Några frågor behöver vara besvarade innan det bara är att dra igång:

Ska den ha någon särskild genomtänkt form? Hur stor ska den vara? hur mycket ska den väga?

Hur skall den fästas i kölbladet?

En del av frågorna är helt beroede av varandra och kokar tillbaka till den gamla kölen och hur dess dimensioner påverkar båtens egenskaper. Så vad är båtens rätande moment och var är vridningscentrum i båten?

Till slut behöver några antaganden göras och det första blir var rotationscentrum på båten är - vi antog vid räkningen att det var i närheten av båtens vattenlinje. Gamla kölen vägdes 1190kg och tyngdpunkten testades fram genom att en stropp fästes runt kölen och justerades tills kölen hade balans i stroppen när den hissades med varvets truck.

Givet att det nya kölbladet skulle vara i glasfiberlaminat och därmed relativt lätt så antogs en ny tyngdpunkt som då jämfört med den gamla kölen kommer betydligt längre ned. Bulbens vikt bör då vara nära 900kg vilket är betydligt lättare än den gamla. 

Bly har en densitet på 11,3kg/dm3 vilket ger att volymen på den nya bulben bör vara ca 80l.

Utifrån en nacaprofil och en ekvation på densamma kunde tillslut profilen fastställas och bulben börja formas.